En insättningsgarantisystem (DGS) är ett system som är utformat för att skydda insättare och tillhandahålla försäkring för deras medel som hålls i banker eller finansiella institutioner. Det är ett säkerhetsnät som säkerställer en viss skyddsnivå för privatpersoner och företag vid bankhaverier eller insolvens.

I Europeiska unionen (EU) har varje medlemsstat sitt eget

DGS, och de etableras och regleras vanligtvis av nationella myndigheter i enlighet med EU-direktiv. EU-lagstiftningen fastställer vissa minimikrav och standarder som medlemsstaterna måste följa för att tillhandahålla effektiv insättningsgaranti. Dessa standarder syftar till att harmonisera skyddsnivån över EU-länderna.

De viktigaste funktionerna i det europeiska insättningsgarantisystemet är följande:

• Täckningsgräns: EU-lagstiftningen fastställer en täckningsgräns på 100 000 euro (eller motsvarande i nationell valuta) per insättare och kreditinstitut. Det innebär att om en bank misslyckas, är varje insättare skyddad upp till 100 000 euro av sina insatta medel. Det är viktigt att notera att denna gräns gäller för den sammanslagna totalen av alla insättningar som hålls av insättaren i samma kreditinstitut.
• Bred Omfattning: DGS täcker olika typer av insättningar, inklusive syn/demand-insättningar (löpande konton), sparkonton och tidsbundna insättningar. Skyddet sträcker sig till privatpersoner, företag, småföretag och ideella organisationer.
• Automatiskt Skydd: Insättningsskydd tillhandahålls vanligtvis automatiskt och utan kostnad. Insättare behöver inte vidta några åtgärder eller betala några avgifter för att dra nytta av DGS. Skyddet tillämpas som en säkerhetsåtgärd vid bankhaveri.
• Snabba Utbetalningar: Vid en bankhaveri strävar DGS efter att tillhandahålla snabba utbetalningar till insättare. Lagstiftningen kräver att medlemsstaterna säkerställer att insättare får sina skyddade medel inom en angiven tidsram, vanligtvis inom 7 till 20 arbetsdagar.

Det är viktigt att förstå att DGS endast täcker insättningar och inte andra finansiella produkter som investeringar i aktier, obligationer eller försäkringspolicyer. Dessutom täcks underordnade insättningar, strukturerade produkter och investeringsinsättningar som betraktas som högriskinstrument vanligtvis inte av DGS.

EU-lagstiftningen om insättningsgaranti syftar till att främja förtroende för banksystemet och skydda insättarnas intressen genom att tillhandahålla en säkerhetsnivå för deras medel. Genom att fastställa enhetliga standarder och täckningsgränser över medlemsstaterna säkerställer lagstiftningen en miniminivå för insättningsgaranti inom hela EU.

Lagen kräver att banker offentliggör information om DGS-berättigande för sina produkter. Sök efter denna information på bankernas webbplatser.

Läs mer om insättningsgarantisystem här.